Hur byggdes husen på medeltiden?

Under medeltiden kom nya byggnadstekniker att tillämpas här i Norden. De mest revolutionerande var hus i sten och tegel. Dessa användes framförallt i tidens kyrkobyggen, men även under högmedeltiden i borgerskapets stora köpmanshus och de rikare godsen och bondgårdarna.

Förutom stenkloster, kyrkor och kyrkoruiner står inga medeltida byggnader på landsbygden kvar. De timmerkojor, jordkulor och tältkåtor bönderna levde i har sedan länge tynat ur tiden. Bland intakta medeltida byggnader är städernas packhus, normalhus, gilleshus och andra stenhus de mest vanligt att se idag.

Borgarna bodde i städerna och levde på handel och hantverk. En person som ville bedriva handel och hantverk i en stad fick ansöka om detta. … Dessutom måste personen ha en bostad i staden samt två män som kunde gå i god för att han var pålitlig. Då kunde han få burskap, det vill säga bli borgare i staden.

Städer växte fram i stort antal i rikets kärnområden under nyodlingsepoken (1000-talet till början av 1300-talet), ofta i anslutning till tingsplatser och kungsgårdar. Bakgrunden var den ökande Östersjöhandeln och den kungliga och kyrkliga förvaltningens behov av nya stödjepunkter.

Under medeltiden var nästan alla människor bönder. Den politiska centralmakten var svag, det var ett jordbrukssamhälle. Omkring nio tiondelar av befolkningen bodde i Europa på landsbygden och sysslade med jordbruk. Människorna under medeltiden hade en kristen tro som styrde mycket av vad de gjorde och tänkte.

Bland intakta medeltida byggnader är städernas packhus, normalhus, gilleshus och andra stenhus de mest vanligt att se idag. Bevarade byggnader med anor runt 1300-talet finns i Stockholms Gamla Stan och i städer Kalmar och Visby.

Städerna hade lantlig karaktär Låt oss besöka en svensk stad under medeltiden. De flesta husen var små och byggda i trä. Bostadshusen var låga och liknade dem på landet. De hade stall och ladugård, många höll sig med egen ko, verkstäder och kanske en salubod ut mot gatan.

Det kunde vara burskapsägande borgare, det vill säga de som hade laglig rätt att utöva yrke i staden, och magistratspersoner. Borgarståndet hade drygt 80 riksdagsmän från olika städer, beroende på hur stora städerna var. Talman i riksdagen var en av Stockholms borgmästare.

Den största delen av medeltidens befolkning var bönder. … Den andra sortens bönder var de som brukade jord som ägdes av frälset. De betalade arrende (hyra) till den som ägde jorden, ofta i form av det som producerades på gården, till exempel smör, kött eller bröd. Jakt och fiske var fortfarande viktigt för bönderna.