Hur känns det att bli matad?

Att maten spills, kommer “fel” och orsakar hosta eller rinner ut via mungipan kan leda till känsla av skam och underlägsenhet.

För att lindra smärta i mun och/eller svalg kan att suga på en isbit innan intag av föda testas. Efter måltid är det viktigt att kontrollera att det inte finns kvarvarande matrester i munnen som kan orsaka problem. Munvård kan också vara motiverad.

Låst rullstol vid bord Personer som sitter i rullstol ska inte lämnas sittande vid exempelvis matbord med låst rullstol, då det är att betrakta som en frihetsinskränkning jämställt med ett brickbord. Personen måste då antingen kunna låsa upp rullstolen själv eller påkalla hjälp för att utan dröjsmål kunna ta sig loss.

När jag använder rullstol påverkas min kropp av fysiska krafter, skelettets olika delar påverkas av position och gravitation och påverkan sker på hud, blodcirkulation, muskler och skelett. Många rullstolsanvändare sitter illa.

Logopeden hjälper till att underlätta ätandet och måltidssituationen genom att lära ut olika sväljningstekniker, ge råd kring matning och föreslå anpassningar av matens och dryckens konsistens.

Livsmedel som oftast väljs bort är kött, grönsaker och frukt, vilka bl a innehåller viktiga proteiner, vitaminer och fibrer. Detta medför näringsbrist, viktnedgång och undernäring. Konsistensanpassning Konsistensanpassning av mat och dryck är en viktig del i behand- lingen vid dysfagi.

Eldriven rullstol kan förskrivas till person med bestående och betydande förflyttningssvårigheter orsakat av skada eller sjukdom. Eldriven rullstol förskrivs om inte övriga förflyttningshjälpmedel, som t. ex. manuell rullstol, täcker behovet av förflyttning.

Dysfagi är ett annat ord för ät- och sväljsvårigheter. Vid dysfagi kan man ha svårt att tugga eller att ha kontroll över mat och dryck i munnen. Både barn och vuxna kan drabbas av dysfagi. Orsakerna kan vara en skada i hjärnan eller nervsystemet, tumörer eller olika missbildningar i munnen, svalget eller matstrupen.

Maten behöver vara lättuggad och vid allvarligare sväljsvårigheter behöver timbalkost, gelékost eller tjockflytande kost erbjudas. Rikligt med sås till maten kan ofta behövas. Två konsistenser samtidigt t ex gröt/kräm och mjölk kan medföra felsväljning så att vätska hamnar i lungorna.

Sväljningssvårigheter kan medföra allvarliga komplikationer och bör därför utredas och behandlas. Kontakta din läkare om du har nytillkomna eller förvärrade sväljningssvårigheter. Dietisten kan bland annat bedöma energibehov och ge råd om kosttillägg och berikning.

Den enskilde ges möjlighet att påverka vilka maträtter och mellanmål samt vilken dryck som serveras och finns tillgänglig utifrån individuella kostvanor, traditioner och önskemål. Personalen uppmärksammar och möter individuella behov i måltidssituationen.