Vad används väderkvarnen till?

Väderkvarnar har mestadels förekommit på öppna slättbygder där det saknats rinnande vattendrag med fallhöjd. Detta innebär att de i Sverige oftast förekommer i Skåne, på Västgötaslätten och på Öland. På sina håll har man använt tekniken för att pumpa vatten eller driva sågverk.

Kvarnens hjulhus kan vridas kring en trätrumma, den så kallade holken (därav namnet), som kan manövreras med hjälp av en stock i rätt vindriktning. Kvarntypen var vanlig i trakten kring Vänern och har funnits sedan 1600-talet, men är även känd i Europa.

Hela kärnan mals inte ner på en gång utan kärnans olika skikt ”skalas av” lite i sänder. På så sätt får man en varsam hantering av kärnan, klipartiklarna går att separera för sig, och den innersta kärnan är kvar till det finaste mjölet. Innan kärnan är helt utmald kan den ha passerat valsparen upp till 12 gånger.

Kvarn, på skånska och blekingska även benämnt mölla eller mölle, kan dels åsyfta en stor eller liten maskin för malning av organiskt eller oorganiskt material till mindre kornstorlek, dels den byggnad där sådan malning utförs. Den mest kända kvarntypen är den som används för att mala säd till mjöl av en mjölnare.

När så småningom ångmaskinen uppfanns var väderkvarnens sista dagar räknade och in på 1900-talet slutade de användas. Det var först på 1930-talet som man började utveckla ett nytt sätt att använda vindsnurrorna.

Kvarnvikens kvarn & såg drivs med en kraftkälla vars rörelse överförs med remmar, axlar och växlar till maskiner, skruvar och elevatorer. … Från turbinen överförs kraft och rörelse (2) till drivverket på källarvåningen via en rem. Som alternativa kraftkällor har ångmaskin (9), tändkulemotor eller elmotor använts.

Valskvarn kan beskrivas som ”anordning för att mala sädeskorn till mjöl mellan två stålvalsar”. Här nedanför kan du se alla synonymer, motsatsord och betydelser av valskvarn samt se exempel på hur ordet används i det svenska språket.

Malningen sker i flera steg. Vetet passerar först genom valsar som bryter vetet och separerar det i kli samt bitar av frövita. Därefter siktas det repeterade gånger, för att producera allt finare partiklar tills kliet är helt skilt från frövitan.

Under 1700-talet mer än fyrdubblades antalet väderkvarnar. En av de främsta förklaringarna till ökningen var att en kunglig förordning år 1746 lättade på de förbud mot avverkning av skog som funnits ända sedan den kungliga djurgårdsinrättningens bestämmelser utfärdades omkring 1570.

Väderkvarnen som kunde mala säd eller pressa olja ur frön uppfanns i Persien omkring 600 e Kr. Väderkvarnen är en av de första maskiner som drevs av annat än muskelkraft. Vattenhjulet är ett annat exempel.

Vindkraft har använts lika länge som människor har satt upp segel i vinden. I mer än tvåtusen år har vindkraftdrivna maskiner malt korn och pumpat vatten. Vindkraft fanns tillgänglig på de flesta ställen och var inte beroende av strömmande vatten, eller, senare, behövde inget bränsle.

Fröna (som kan kallas säd, sädeskorn, cerealier eller spannmål) tas om hand för att till exempel malas till mjöl, valsas och klippas till gryn eller ångprepareras och valsas ut till flingor. Resten av växten blir till halm. För att förbättra hållbarheten torkas spannmålen vanligen i en spannmålstork.

I sin ursprungliga form består kvarnen av skålad sten, mot vilken man maler sädeskornen eller det som skall malas med en mindre flat eller rund sten, en löpare. … Här maldes säden mellan två cirkelrunda stenar, där den övre vrids runt med ett handtag runt en axel av trä eller metall.

Oftast avses malen säd – framförallt vete- och rågmjöl.