Vad är Antikapitalism?

Antikapitalism är en samlande benämning på alla ideologiska strömningar som motsätter sig kapitalism. Antikapitalism finns framför allt i rörelser som vuxit fram ur socialismen, såsom kommunism, syndikalism, och anarkism.

I de stora länderna som Kina, Indien och Brasilien rör det sig om en stor medelklass, med hundratals miljoner konsumenter. Genom att produktionskunnandet sprids uppstår det nya företag även i u-länder som kan delta i den globala konkurrensen.

Karl Marx var en filosof som under andra halvan av 1800-talet gjorde en serie analyser av kapitalismen som än i dag är överlägsna det mesta annat vad gäller ekonomiska och politiska undersökningar.

Det kapitalistiska systemet leder till stora inkomstskillnader, vilket av många ses som negativt. Att gamla varor och produkter slås ut av nya innebär förstås att företag får slå igen och att jobb försvinner, men det är också ett led i en ständig utveckling som hade varit svår utan kapitalism.

Kapitalism särskiljs från marknadsekonomi: termen kapitalism betecknar den sociala relationen i ägandet medan marknadsekonomi handlar om hur resurser styrs och utbud och efterfrågan påverkar prisbildningen.

Idén om marknadsekonomi kom till under 1700-talet och var det ekonomiska system som såg till att industrialismen kunde utvecklas i England, att kapitalismen etablerades och att det kunde växa fram en så kallad fri marknad.

För- och nackdelar med marknadsekonomi Eftersom företagen konkurrerar med varandra blir de effektivare, och kvaliteten på varor och tjänster höjs. Å andra sidan ger konkurrensen också nackdelar i form av, bland annat, arbetslöshet.

Planekonomi förekommer framför allt i samhällen med kommunistisk ideologi men även samhällen med socialistisk ideologi. … Sverige brukar beskrivas som en blandekonomi, alltså med drag av både marknadsekonomi och planekonomi.

Kapitalism liknar marknadsekonomi inom de flesta aspekter förutom att inom marknadsekonomi så pratat man mer om att det är utbudet och efterfrågan som styr prissättningen i det ekonomiska systemet. … Man kallar även planekonomi för centraliserad eller statlig ekonomisk styrning.

Priserna sätts av marknaden Till skillnad mot exempelvis en planekonomi, där priserna sätts av en central regering, så styrs priserna i en marknadsekonomi av marknaden och konsumenternas behov. En annan central del i en marknadsekonomi är att produktionsmedel och företag är privatägda.

”En marknadsekonomi är ett socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan. Detta kontrasteras ofta mot planekonomi, i vilken en central regering bestämmer priset på varor och tjänster med hjälp av priskontroll.