Vad är en lockout?

En lockout – utelåsning – betyder att en arbetsgivare stänger ute de anställda från arbetet.

För facket kan en konflikt handla om att arbetstagarna vägrar utföra arbete eller övertidsarbete. Det innebär strejk eller övertidsblockad. Arbetsgivarna tar ibland till lockout och stänger arbetsplatsen.

Arbetsgivarnas motsvarighet till strejk kallas lockout, vilket innebär att arbetsgivaren stänger ute anställda från att arbeta.

Vid strejk eller lockout betalar arbetsgivaren inte ut lön. Då får du som är medlem i Unionen ersättning för inkomstbortfall av Unionen. Konfliktersättning är den ersättning som Unionen betalar ut till dig som medlem för att du förlorat lön när du och din arbetsplats är uttagen i strejk eller blockad.

En vild strejk eller spontan strejk eller olovlig strejk är den vanligaste formen av strejk, som skiljer sig från övriga strejker genom att den strider mot vid tillfället gällande regelverk kring fackliga stridsåtgärder.

Är en stridsåtgärd som riktas mot den arbetsgivare som konflikten gäller. När arbetet förklaras i blockad får ingen annan utomstående utföra det arbete som de strejkande skulle ha utfört om de inte varit i strejk. Det kan också innebära att inga varuleveranser till eller ifrån arbetsplatsen beviljas.

fackliga stridsåtgärder, kollektiva påtryckningsåtgärder på arbetsmarknaden för att lösa intressemotsättningar avseende anställningsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. De vanligaste stridsåtgärderna är arbetsinställelser, dvs. strejk och lockout.

Strejkrätt. Rätten att strejka står med i den svenska grundlagen. Det är alltså en rättighet i Sverige att få gå ut i strejk. Om det uppstår en konflikt på en arbetsplats kan de anställda och facket alltså välja att gå ut i strejk för att värna om sina rättigheter på arbetsplatsen.

Enligt dagens konfliktregler är sympatiåtgärder, det vill säga stridsåtgärder som vidtas i sympati med ett annat förbund, tillåtna så länge primärkonflikten är lovlig. Sympatiåtgärder kan alltså vidtas och bryta arbetsfreden trots att kollektivavtal och därmed fredsplikt gäller på det egna avtalsområdet.

Vild strejk[redigera | redigera wikitext] En vild strejk eller spontan strejk eller olovlig strejk är den vanligaste formen av strejk, som skiljer sig från övriga strejker genom att den strider mot vid tillfället gällande regelverk kring fackliga stridsåtgärder.

Blockaden utförs med hjälp av röntgenutrustning på opera- tionssalen, för att se nålens läge. Lokalbedövning samt kortison injiceras. När du fått blockaden sitter lokalbedövningen i cirka ett dygn, men det kan ta några dygn för kortisonet att ge effekt. Det innebär att smärtan kan öka innan kortisonet givit effekt.

Med smärtblockader, eller nervblockader, menas att man genom injektioner åstadkommer en tillfällig eller mer långvarig hämning av nervimpulser från ett smärtområde. Vanligen används lokalanestetika med eller utan tillsats av kortison.

De vanligaste stridsåtgärderna är arbetsinställelser, dvs. strejk och lockout. Av andra former kan nämnas blockad och bojkott. Såsom är vanligt i demokratiska stater upprätthålls i Sverige en princip om rätt för arbetsmarknadens parter att vidta fackliga stridsåtgärder om inte annat följer av lag eller avtal.

Rätten att tillgripa stridsåtgärder är i grundlagsfäst. … Man kan också av lagtexten utläsa att rätten till stridsåtgärder på arbetstagarsidan tillkommer förening av arbetstagare, således inte de enskilda arbetstagarna, men att rätten på den andra sidan tillkommer både enskilda arbetsgivare och förening av arbetsgivare.

Det är fortfarande tillåtet att strejka, om så skulle behövas. Men inte på alla arbetsplatser. Om arbetsgivaren har ett kollektivavtal, med vilket fackförbund som helst, så kan du inte strejka.

Ett fackförbund som inte är direkt inblandade i konflikten kan ta ut sina egna medlemmar i strejk, även om de är bundna av ett kollektivavtal, för att hjälpa det konfliktande förbundet.

Innan ett kollektivavtal finns är det fritt fram att vidta stridsåtgärder, men när ett avtal har skrivits under råder fredsplikt och då får inga stridsåtgärder vidtas (2 kap. 14 § RF). Att vidta stridsåtgärder under fredsplikt kan resultera i dryga skadestånd.