Vad är en nationell minoritet so rummet?

En vanlig definition av begreppet nationell minoritet brukar se ut ungefär så här: “en etnisk minoritet som under lång tid, vanligtvis över hundra år, har levt inom ett lands gränser och har en långvarig språk- och kulturgemenskap”.

Minoritetspolitikens tre mål I samband med detta infördes år 2000 en minoritetspolitik i Sverige med följande tre mål: att ge skydd för de nationella minoriteterna, att stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande, att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

De nationella minoriteterna är ofta en ursprungsbefolkning i landet, men har inte erhållit urbefolkningsstatus, utan är kategoriserade som minoritetsbefolkning inom en nation. I Europa räknar man även med romer och judar, som invandrat för hundratals år sedan.

Om du tillhör en av de fem nationella minoriteterna – judar, romer, samer, sverigefinnar eller tornedalingar – så har du stärkta rättigheter på flera områden.

Diskriminering är en kränkning av rättigheter Nationella minoriteter har rätt att inte bli diskriminerade av exempelvis arbetsgivare, sjukvård, socialtjänsten, bostadsföretag, butiksinnehavare eller i skolan. … De nationella minoriteterna har under olika perioder varit utsatta, marginaliserade och kränkta.

Ett minoritetsspråk är i allmänhet något som talas av en minoritetsgrupp i ett land och som talas i informella sammanhang. Det inkluderar alla invandrarspråk och även teckenspråk. Den snävare innebörden är att det är ett officiellt erkänt språk som av hävd talas i ett visst land.

Om minoritetspolitiken och minoritetslagen (2009:724) Det övergripande målet med minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Sverige har fem nationella minoriteter. … Därför har Sverige fem nationella minoritetsgrupper som värnas speciellt. De är: samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De nationella minoritetsspråken är alla varieteter av samiska, finska, meänkieli, och några varieteter av romani chib och jiddisch.

Det nya är att deras språk nu har blivit erkända som nationella minoritetsspråk. Svenska, samiska, meänkieli och finska har idag status som erkända förvaltningsspråk i några utvalda kommuner i Norrbotten.

Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Av dessa har samiska, finska och meänkieli en historisk geografisk bas, vilket innebär krav på mer långtgående åtgärder till stöd för dessa språk.

Sedan år 2000 är samer (urfolk), tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar erkända som nationella minoriteter i Sverige. Minoritetsspråken är samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisch. Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige.

Historien börjar på 1100-talet då Finland införlivades i konungariket Sverige. Finland var en del av Sverige fram tills 1809. Under hela den tiden rörde vi oss mellan varandras länder. … Gränsen mellan våra länder drogs vid Torneälven och många som hamnade på den svenska sidan talade finska, och tvärtom.