Vad är lärande Säljö?

Lärande används i många sammanhang och kan beskrivas på olika nivåer. Säljö (2015) menar att ett så komplext fenomen som lärande är omöjligt att fånga i en enda definition. Säljö (ibid) skriver att vi måste acceptera att det finns skilda definitioner om vad lärande är.

När det gäller det sociokulturella perspektiv kan synen att språklig utveckling sker genom social interaktion vara en möjlighet, men den kan även innebära en begränsning eftersom interaktion måste ske mellan individer först och sedan inom varje individ.

Genom människors interaktion i sociala sammanhang konstrueras kunskap och värderingar som sedan lever kvar och förändras inom olika kulturer. Interaktion och kommunikation sker i möten med andra människor. I dessa möten sker lärande, utveckling och socialisation.

Vad betonas som centralt inom sociokulturell teoribildning? Centralt inom sociokulturell teoribildning är att man arbetar tillsammans och lär sig av varandra. Alla är en samhörighet och vi lär oss bäst av dela med sig av våra kunskaper.

Socialisationsprocessen innebär att barnet och tonåringen tränar och lär vad som fungerar i de olika sociala sammanhangen och för individen själv. Genom den sociala interaktionen sker en ständig överföring av normer, värderingar och beteenden mellan individer och grupper.

Den direkta socialisationen sker genom att barnet deltar i olika aktiviteter. Genom dessa påverkas barnet, i interaktionen, av andras beteende. När flera personer deltar i en aktivitet kan en relation uppstå. I en relation, i en gemensam aktivitet, uppstår ett tryck mot anpassning till varandras beteende och tänkande.

Vygotskij, ansedd som upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, försökte beskriva människans lärprocesser och utgick ifrån att lärandet startar som en social aktivitet då barnet lever i den intellektuella miljö där de växer upp.

I mitt föredrag kommer jag att utveckla tesen att kunskapsbyggande är ett åskådligt begrepp som på ett naturligt sätt kan integreras i en sociokulturell kunskapssyn. Såväl individens lärande som vetenskapssamhällets forskning bygger på språkets funktion som verktyg för kommunikation och tänkande.