Varför används minor?

Varför används minor? Minor är billiga att producera, lätta att transportera och enkla att handskas med. Landminor är också ett billigt vapen att köpa, vilket gör att även fattiga länder har råd med minor. Landminor var traditionellt tänkt att åstadkomma lidanden och besvär för den stridande fienden.

Bofors är i dag den enda tillverkaren av minor i Sverige.

En mina är en med tändanordning försedd sprängladdning som placeras på land eller i vattnet och som detonerar när en person, ett fordon eller ett fartyg passerar den. Minor används i första hand för att förhindra eller försvåra fiendens utnyttjande av ett område, eller för att försinka dennes framträngande.

Sjöminor är stationära vapen, och verkar genom de stötvågs- och tryckeffekter som sprängämnet ger när det detonerar. Själva minan utgörs av en vattentät behållare med spräng-laddning och tändanordning, tänkt att orsaka skada på fientliga vattenfarkoster.

1843 utvecklade Samuel Colt, revolverns uppfinnare, en kontrollerbar mina, som kunde detoneras med elektrisk avfyrning från land. Kontaktminan föddes under Krimkriget, där ryssarna kombinerade mineringar med kontaktminor och kontrollerbara minor.

Konstruktören var David Bushnell. Redan under sina studier vid Yale började han experimentera med undervattensexplosioner och uppfann den första fungerande minan (då kallad torpedo) som utlöstes med urverk och flintlås.

För att lösa detta problem uppfann Alfred Nobel tändhatten. Tändhatten är en liten laddning som antänder andra sprängämnen.

1843 utvecklade Samuel Colt, revolverns uppfinnare, en kontrollerbar mina, som kunde detoneras med elektrisk avfyrning från land. Kontaktminan föddes under Krimkriget, där ryssarna kombinerade mineringar med kontaktminor och kontrollerbara minor.