Vem uppfann klaffbron?

Men systemet med den enarmade klaffbron lanserades av den amerikanske ingenjören Joseph Baermann Strauss.

Öppningsbara broar av trä byggs i regel som “holländska” klaffbroar. Det öppningsbara spannet, klaffen, vrider sig kring en axel vid den ena änden. En portal vid samma ände bär upp vågarmen som med motvikter balanserar klaffens tyngd. Klaffen lyfts av vågbalken via stålstag eller kättingar.

Den började byggas redan 1910 men blev, på grund av första världskriget, försenad och slutligen färdigställd år 1916. Fyrtiotre meter lång och byggd med nitade plåtbalkar, i en stil som för tiden både var tekniskt och designmässigt banbrytande.

Ett underverk i betong Mellan 19 var Sandöbron med sina 264 meter, världens största betongbro i ett spann. Bron är 42 meter hög och totalt 810 meter lång. Den ritades av Per Hellström och har bland annat fått tidningen Betongs utmärkelse för ett av världens betongunderverk.

Klaffbro är en sorts öppningsbar bro. Den är en rörlig bro, där en eller ett par delar av bron kan fällas upp i lodrätt eller nära lodrätt läge. … Syftet med rörliga broar är att kunna tillåta fartygstrafik utan att behöva bygga broarna så höga att de ryms under, och fungerar bäst om fartygstrafiken är måttlig.

Klaffbro är en sorts öppningsbar bro. Den är en rörlig bro, där en eller ett par delar av bron kan fällas upp i lodrätt eller nära lodrätt läge. Mekanismen är numera för det mesta elektrisk driven, men kunde tidigare drivas av dragdjur, såsom åsnor, oxar eller hästar.

Historia. Efter att fackverkstekniken utvecklades kunde man bygga trä- och stålbroar med längre spann. Metoden var bland annat känd i Ryssland år 1840. År byggdes Forthbron över Firth of Forth i Skottland.

Högakustenbron

KonstruktionsdataMaterialstål, betongArkitektMats EdblomDatumByggstart1993

Sandöbron[redigera | redigera wikitext] (Stora) Sandöbron i februari 2008. Sandöbron är en bågbro över Ångermanälven mellan Lunde och Klockestrand, via Sandö, i Kramfors kommun i Ångermanland. Bron är indelad i två delsträckor (“stora” och “lilla” Sandöbron) som är 811 respektive 277 meter långa.

Syftet med rörliga broar är att kunna tillåta fartygstrafik utan att behöva bygga broarna så höga att de ryms under, och fungerar bäst om fartygstrafiken är måttlig. Övriga typer av rörliga broar är till exempel svängbro, lyftbro (varvid hela brospannet lyfts rakt upp), och rullbro.

Förr var trä och sten de enda tillgängliga materialen när broar skulle byggas. I skogrika trakter var trä det självklara valet. Från början kunde det vara gynnsamt omkullfallna träd, som gjorde det möjligt att korsa åar eller raviner.

Den är en rörlig bro, där en eller ett par delar av bron kan fällas upp i lodrätt eller nära lodrätt läge. Mekanismen är numera för det mesta elektrisk driven, men kunde tidigare drivas av dragdjur, såsom åsnor, oxar eller hästar.

Fackverk är konstruktionssystem av stänger som kopplas samman till ett stabilt bärverk. När stängernas tyngdpunktslinjer möts i knutpunkterna och är ledat förbundna med varandra överför stängerna endast tryck- och dragkrafter.